|
Edets kvarn och benstamp är byggnadsminne sedan 1997. Foto Hans Hellman
Edets kvarn och benstamp
Edets kvarn och benstamp ligger vid Edsån i Karlsborgs kommun. Benstampen är Västsveriges enda bevarade vattendrivna stamp för framställning av benmjöl och anläggningen är byggnadsminne sedan 1997.
Benen kom från slaktade djur och benmjölet användes som jordförbättringsmedel och djurfoder.
Edets kvarn och benstamp ligger inom riksintresse för kulturmiljövården. Anläggningen har restaurerats både 1994-96 och 2002.
Edsån försörjer Göta kanal med vatten
Gården Edet är mycket gammal och nämns skriftligen redan 1447. Klarlagt är att det sedan 1700-talet har funnits både kvarn och sågverk på platsen.
Gården Edet har dessutom en avgörande roll för båttrafiken på Göta kanal. Edsån - den å som förbinder sjöarna Unden och Viken - förser nämligen hela Västgötadelen av Göta kanal med vatten.
Vattnets kraft
|
Edsån har ända sedan medeltiden varit kraftkälla för verksamheterna vid Edet. Så även idag. Kvarn och benstamp drivs av en vattenturbin och närliggande Sätra bruk har byggt ett kraftverk precis intill. Foto Ingrid Sporre
|
Edet ligger vid ett fall i Edsån, som ända sedan medeltiden har nyttjats som kraftkälla. Benstampen byggdes 1865. Nuvarande kvarn uppfördes 1915-16 och byggdes då samman med benstampen. Fram till 1940-talet var benstampen i drift och kvarndriften lades ner 1953.
Både kvarn och benstamp drivs av en vattenturbin. Via ett system av kugghjul, axlar och remmar förses kvarnens två stenpar, valsstol, rensmaskin, siktar, säckhiss, fyra elevatorer och själva benstampen med kraft.
Sinnrik konstruktion
Benstampen i Edet består av ett avlångt trätråg, där djurbenen läggs ner. Ovanpå tråget står ett tiotal lodräta grova trästolpar, järnskodda längst ner. Det är dessa stolpar som kallas stampar.
Varje stolpe är försedd med ett slags kraftig kugge som har sin motsvarighet på en grov horisontell trästock precis intill. Kugghjul, som får sin kraft från vattenturbinen, sätter stocken i rullning och för varje varv stocken roterar, hackar kuggarna i varandra och tsamparna lyfts ett par decimeter. När kuggarna släpper taget om varandra faller stamparna ner i tråget med en enorm kraft och benbitarna krossas.
Dessa vertikala stolpar, skodda med järn i nedre änden, lyfts upp och släpps med enorm kraft ner i tråget med djurbenen som skall krossas. Foto Hans Hellman
Benbitarna maldes i kvarnen
När stampen hade krossat djurbenen i småbitar maldes dessa i kvarnen. Benmjölet användes främst som gödningsmedel på åkrarna men också som djurfoder.
Lena Bergman, byggnadsantikvarie/webbredaktör
|