Västarvet - Vi berättar Västsveriges historia.

 
Själva torvströfabriken är bara en av anläggningens totalt tolv byggnader. Foto Lena Bergman

Ryttarens torvströfabrik
Torvströ kommer från torv som först har brutits ur en torvmosse. Därefter har torven torkats innan den har rivits sönder i smådelar, siktats i olika fraktioner och slutligen pressats ihop i balar eller säckar.
 
Användningsområdena var många för torvströet, som har hög uppsugningsförmåga samt goda isolerande egenskaper:
  • jordförbättringsmedel
  • strö i ladugårdar
  • strö i utedass
  • strö i städernas torvmullsklosetter
  • isoleringsmaterial i hus
  • kylförvaring av potatis, fisk och is
Ryttaren grundades 1906

 

Här lastades balarna ut på järnvägsvagnar. Ryttaren ligger precis vid järnvägen mellan Falköping och Nässjö.
Foto Hans Hellman
Torvströaktiebolaget Ryttaren grundades 1906 i samband med svenska statens satsning på att öka skördarna i det svenska jordbruket. Bland annat erbjöd staten mycket fördelaktiga lån för tillverkning av jordförbättringsmedlet torvströ.
Redan innan Ryttaren beviljades 60 000 kronor i statligt torvlån hade arbetet påbörjats med att dika ut Ryttarens mosse, att bygga lador för torkning av torven och att bygga järnvägsspår för att underlätta transporterna från mossen in till fabriken.
Själva fabriksanläggningen placerades precis intill järnvägen mellan Falköping och Nässjö. Närheten till järnväg var en viktig faktor för etableringen, eftersom vägarna i trakten var dåligt utbyggda.

Torvströ blev Solmull
Torvströindustrin var som störst under första världskriget. Då fanns i Sverige ett hundratal fabriker med cirka 3 000 anställda. Därefter minskade denna industri – i synnerhet efter andra världskriget på grund av färre men större djurbesättningar, nya gödslingsmetoder och ökad användning av vattenklosetter.
 
Minskningen pågick ända fram till början av 1960-talet då torven på nytt började användas som jordförbättringsmedel vid plantskolor och hos trädgårdsmästare. Under 1964 övertogs Ryttaren av Hasselfors Bruk, som lanserade torven som jordförbättringsmedlet Solmull.
 
 
Den torkade torven transporterades upp för denna uppfordringsramp på vagnar innan den revs sönder, siktades och pressades i balar. Foto Hans Hellman 
 
Lades ner - blev besöksmål
Under 1970-talet övergick man vid Ryttaren alltmer till att producera så kallad skogstorv, en torv med extra hög kvalitet som används vid landets skogsplantskolor. De följande åren sjönk produktionsvolymerna successivt. Fabriken ansågs otidsenlig. Produktionen flyttades över till anläggningen i Hasselfors och Ryttaren lades ner våren 1998.
 
Inför denna nedläggning hade emellertid ett intresse för att bevara Ryttaren vuxit sig starkt i bygden. Föreningen Ryttarens Torvströfabrik bildades med syfte att bevara och utveckla Ryttaren som en industrihistoriskt intressant plats. Redan i juni 1999 återinvigdes Ryttarens torvströfabrik, denna gång som ett arbetslivsmuseum och besöksmål.
 
Nästan samtliga byggnader vid Ryttarens torvströfabrik är täckta med sinuskorrugerad plåt. Foto Hans Hellman 

Årets industriminne 2004 och snart byggnadsminne
Hasselfors Garden har sedan dess skänkt hela fabriksanläggningen till föreningen. Idag kan Ryttarens besökare se torvströproduktion i fabriken samt åka tåg på den smalspåriga torvbanan och titta på brytningsplatserna ute på mossen.
 
År 2004 utsågs anläggningen till årets industriminne av Svenska industriminnesföreningen. Fråga är väckt om byggnadsminnesförklaring och mycket tyder på att Ryttarens torvströfabrik med tillhörande järnväg inom kort kommer att förklaras som byggnadsminne. 
 
Lena Bergman, byggnadsantikvarie/webbredaktör
 
Till Ryttarens torvströfabriks hemsida
   
 
 
Den brutna torven transporterades från mossen in till fabriken på en smalspårig järnväg. Foto Hans Hellman 
 
 
När vagnarna hade fordrats upp på rampen till torvladans andra våning tippades torven ner på markplanet. Där matade en transportör fram den till torvrivaren. Med en elevator transporterades torven upp till en sikt, där den siktades i olika fraktioner innan den pressades i balar och lastades på järnväg. Foto Lena Bergman 

 
 
 
Ryttaren har sedan nedläggningen 1998 utvecklats till ett arbetslivsmuseum och besöksmål. Bland annat kan besökarna åka med torvtåget ut på den närliggande torvmossen. Foto Hans Hellman
  
  
Arbetarbostaden Bläckhornet, ett tvåvåningshus med fyra lägenheter, byggdes 1914 för Ryttarens fast anställda. Foto Hans Hellman